Krisma - Cathode Mamma (1980)

När de italienska new wave-pionjärerna släppte sin synthpunkiga första skiva Chinese Restaurant 1976 hette de Chrisma. Jag vet inte riktigt vad namnbytet var bra för, ser inte hur det blir mer internationellt gångbart. HI NRG-ish new wave från italien går dock alltid hem på discogenic, så även denna gång!

Gotcha - You're Wrong (1986)

you’re wrong
you think i want possession
i want
a physical reaction


Producerad av Michiel Van Der Kuy som står bakom Laserdance. Feeedt.

Also, åker och tittar på Alex och Nils köra liveset på Panorama imorgon, som resten av stan. Feeedt.

Avenida 29 - It's Pizza Time (1986)

Det här är en märklig låt. Missförstå mig rätt, den är grym! Men titeln och refrängen är något av det fånigaste som gjorts i italoväg, långt framför "Sexy Cowboy", "How Old Are You" och till och med det prosaiska "Hey, hey, guy". Man anar nån form av självmedvetenhet från en italiensk producent som insett att en del av italo discons charm just låg i den inneboende idiotin i text och musik. Med tanke på det sena året 1986 (på andra sidan havet släpps samma år Marshall Jefferson - Move Your Body, bara en sån sak) och det ändå väldigt rudimentära, nästan infantila beatet och synthen är jag misstänksam. Kanske har det här gjort som nån sorts tidig blinkning till 1982? Jag menar, till och med den italienska brytningen verkar anpassad för maximal quirkyness, lyssna bara på 2.09 min in i låten. Originaltexten är (såvitt jag förstår):

"Sand beach,
salad and peach.
Fried fish,
chicken and chips,
Cool coke,
[...]"

men istället sjunger sångerskan

"Sand bitch,
salad and peach,
Fried Fish,
chicken and chips.
Cool cock,
[..]"

Cool cock? Kom igen...

Ceramic Hello - Climatic Nouveaux (1981)

Brett Wickens från The Spoons goes solo. Mindre smör, mer emo, precis som vi vill ha det.

Sensitive - Give Me (1985)

Sergio Bonzanni som är producent bakom den här har även gjort några låtar för P. Lion och Scotch tillsammans med David Zambelli. Ja, you get var the äg-sound kommer ifrån.

Saxophone - Souvenir (1984)

Marco Bresciani, sedemera producent av en hel del lökiga Radiorama-hits gör här en känslosam cover av OMD:s i sin tur redan ganska snyftiga original.

Şenay ( Yüzbaşıoğlu) - Davalkuk (1980)