Montag, 21. November 2011
Avenida 29 - It's Pizza Time (1986)
Det här är en märklig låt. Missförstå mig rätt, den är grym! Men titeln och refrängen är något av det fånigaste som gjorts i italoväg, långt framför "Sexy Cowboy", "How Old Are You" och till och med det prosaiska "Hey, hey, guy". Man anar nån form av självmedvetenhet från en italiensk producent som insett att en del av italo discons charm just låg i den inneboende idiotin i text och musik. Med tanke på det sena året 1986 (på andra sidan havet släpps samma år Marshall Jefferson - Move Your Body, bara en sån sak) och det ändå väldigt rudimentära, nästan infantila beatet och synthen är jag misstänksam. Kanske har det här gjort som nån sorts tidig blinkning till 1982? Jag menar, till och med den italienska brytningen verkar anpassad för maximal quirkyness, lyssna bara på 2.09 min in i låten. Originaltexten är (såvitt jag förstår):
"Sand beach,
salad and peach.
Fried fish,
chicken and chips,
Cool coke,
[...]"
men istället sjunger sångerskan
"Sand bitch,
salad and peach,
Fried Fish,
chicken and chips.
Cool cock,
[..]"
Cool cock? Kom igen...
Sonntag, 20. November 2011
Ceramic Hello - Climatic Nouveaux (1981)
Brett Wickens från The Spoons goes solo. Mindre smör, mer emo, precis som vi vill ha det.
Dienstag, 15. November 2011
Sensitive - Give Me (1985)
Sergio Bonzanni som är producent bakom den här har även gjort några låtar för P. Lion och Scotch tillsammans med David Zambelli. Ja, you get var the äg-sound kommer ifrån.
Donnerstag, 10. November 2011
Saxophone - Souvenir (1984)
Marco Bresciani, sedemera producent av en hel del lökiga Radiorama-hits gör här en känslosam cover av OMD:s i sin tur redan ganska snyftiga original.
Mittwoch, 9. November 2011
Freitag, 14. Oktober 2011
Mittwoch, 12. Oktober 2011
Helicon - You...See (Instrumental) 1983
Pushar på 60 h arbetsvecka just nu men unnar er ändå lite drömsk italo. På fredag spelar jag och Daniel kanske aningen oväntat dubstep på Yaki-Da på djungeltrummans 10-årsfest. Testade att mixa mina gamla tolvor från 2008 och se: inte behövde man pitcha eller nått, bara att fixa lite med basen och voila. Framtidsmusik alltså...dagens ungdom...jaja, vi ses där säkert!
Abonnieren
Posts (Atom)